Men likväl, det ÄR Västergötlands högsta punkt och då måste jag bara dit. Så är det bara!!!
Tog motorcykeln dit på småvägar från Skövde och hittade faktiskt en hel del nya vägar som jag aldrig kört förut. Trevligt bara det. Hojen är perfekt när vägarna börjar bli lite sämre. Man tar sig fram nästan överallt - så länge det är något som liknar väg.
När vägen upp mot Galtåsen övergick till gångstig kunde jag inte med att köra längre. Gick de sista 300 meterna upp till Triangelpunkten och tog en bild med mig själv intill skylten och den svenska flaggan. Jag ser rätt stolt ut över att lyckats bestiga toppen och därmed nått Västergötlands tak.
Bjuder på några bilder från ditresan också...
